Frågan är: vad kan kärnan i det nationalromantiska vara i det här fallet? Vi kom fram till att det är inte maximalt med fönsterglas, utan lite murverkan och mellan fönster ( dvs tätt) och breda och  ytmässigt bearbetade foder. Det kommer behövas en detaljritning, men hestatt arkitekten  på plats formar och dekorerar  fodren med hyvel och bildhuggarjärn tillsammans med snickaren.  

Foton från studieresa till Odense i Danmark, september 2025

Bygg en sommarbostad i ladan?         Titta på roliga byggnader?       Snickra lite på semestern?

Kontoret är stängt 6 juli till 3 augusti. Men det går bra att ringa och finns erat objekt i rimlig närhet till där jag befinner kan jag kanske komma på ett besök.

Villa Jonsson som byggt år 1998 i Växjö har en sexdelad plan och frontespiser efter klassiska förebilder. Renässansarkitekten Andrea Palladio (ca 1500) sägs ha uppfunnit den  bostadsplanen, för att skapa en värdig bostad, en lantvilla, åt den italienska adeln och överklassen. Karaktäristiskt för den sexdelade planen är att alla rummen i byggnaden nås från den centrala entréhallen.

Denna planlösning skapar rymd och överblick och på så vis kan bostaden verka större än vad den egentligen är. Rummen kan vara jämnstora och på så vis uppstår en generalitet i boendet som kan vara effektiv för en familj. Denna planidé har praktiserat mycket av engelsmännen som betonat hallen – “the hall”. Sedemera (from ca 1890)  krympte planen till en korsplan och blev den lilla villan.

Vid restaureringar och annan hantering av befintliga (och äldre) byggnader stöter man alltid på olika typer av slitage. När slitaget är “vackert” och berättar något för oss kallar vi det patina. Oftast vill husägare eller användarna måla över allt slitage och ser inte patinan. Som restaureringsarkitekt värnar jag om patinan och ser dess skönhet.

Kan du också göra det?

Modernism kan vara klassicistiskt men kan klassicism var modernistisk? St Eriksomtådet är ett mycket lyckat exempel på förtätning i kvarten runt och bakom St Eriks sjukhus. Projektet fick ett amerikansk New Urbanism pris år 2004. Att rita pastischer är något som arkitektkåren är väldigt rädda för att göra och därför undviker man räddhågset det klassiska formspråket, även abstraktioner av detta. Känslan och intresset för väldefinierade rum har försvunnit under den modernistiska epoken, men undantag för tioårsperiod ca 1980-1990, då bla arkitekterna Krier vägledda sina kollegor med sina ideprojekt.

Genius Loci är ett begrepp som myntades av den norske arkitekturteoretiken Christian Norberg Schultz.
Det betyder platsens själ. Under en längre period på ca 20 år har det varit populärt bland arkitekter att
ha attityden “fuck the context”, dvs inte ta in och tolka platsens själ, utan att istället bryta med den. Den norske arkitekten Sverre Fehn (död 2009) betonade “genius loci” som  något väldigt viktigt. Det tycker jag också. När jag tar mig an ett nytt projekt utgår jag alltid från sammanhanget och “platsens själ”. Bilden visar en plats och dess själ i Norra Bohuslän, tex: Bostadshusen placerades alltid i skyddade lägen, bakom en klippa eller i en skreva mellan klippor, resten kan du själv läsa ut av bilden.